Dessa och många andra fakta om Fastighetssverige, hittar du i diagrammen nedan. Observera att samtliga uppgifter rör flerbostadshus (småhus är alltså inte inräknade). Klicka på en av rubrikerna så kommer du till aktuellt diagram.
Total yta bostäder och lokaler, miljoner kvm
Marknadsvärden bostäder och lokaler, miljarder kronor
Totala lokalytor per värdeår efter ägarstruktur 2007, miljoner kvm
Total bostadsyta per värdeår, efter ägandeform 2007, miljoner kvm
Total yta efter ägarstruktur, 2007, miljoner kvm
Marknadsvärden efter ägarstruktur 2007, miljarder kr
Värdeår lokaler efter ägandeform 2001-2007, miljoner kvm
Värdeår bostäder efter ägandeform 2001-2007, miljoner kvm
Källor
Definitioner
Total yta bostäder och lokaler, miljoner kvm
När det gäller bostäder ägs ungefär 1/3 av privata fastighetsägare, 1/3 av bostadsrättsföreningar och 1/3 av kommunala fastighetsägare. Andelen kvadratmeter ägda av bostadsrättsföreningar har ökat mellan åren 2001 och 2007, medan andelen hos hyresrätter har minskat något.
Som bilden visar, ägs lokaler i stort sett uteslutande av privata fastighetsägare. Privata fastighetsägare har minskat sitt innehav av bostäder något över tiden, till förmån för investeringar i lokalfastigheter.
Till toppen av sidan
Marknadsvärden bostäder och lokaler, miljarder kronor
Marknadsvärdet har stigit mycket kraftigt mellan åren, trots att den totala ytan har varit relativt konstant.
Till toppen av sidan
Totala lokalytor per värdeår efter ägarstruktur 2007, miljoner kvm
Juridiska personer äger den största andelen av lokaler, varav de flesta har värdeår 1960-1979. Även lokaler med värdeår 1990 och framåt utgör en stor andel av de juridiska personernas innehav.
Bilden visar hur ägarfördelningen av lokaler (i miljoner kvm) såg ut år 2007 mellan juridiska personer och enskilda näringsidkare med respektive värdeår: -1959, 1960-1979, 1980-1989, samt 1990-.
Till toppen av sidan
Total bostadsyta per värdeår, efter ägandeform 2007, miljoner kvm
Enskilda näringsidkare äger framförallt äldre byggnader med värdeår 1959 och tidigare, medan deras intresse för nyare byggnader är lågt och minskar ju senare värdeår byggnaderna har. Juridiska personer har istället valt att investera störst andel i bostäder med värdeår 1960-1979.
Bilden visar hur ägarfördelningen av bostäder (i miljoner kvm) såg ut år 2007 mellan juridiska personer och enskilda näringsidkare med respektive värdeår: -1959, 1960-1979, 1980-1989, samt 1990-.
Till toppen av sidan
Total yta efter ägarstruktur, 2007, miljoner kvm
Juridiska personer investerar en större andel i lokalfastigheter än i bostadsfastigheter, medan enskilda näringsidkare valt att göra tvärt om.
Till toppen av sidan
Marknadsvärden efter ägarstruktur 2007, miljarder kr
Juridiska personer investerar en större andel i lokalfastigheter än i bostadsfastigheter, medan enskilda näringsidkare valt att göra tvärt om.
Till toppen av sidan
Värdeår lokaler efter ägandeform 2001-2007, miljoner kvm
Värt att notera är att privata fastighetsägare helt dominerar ägandet av lokaler och att de dessutom ökat sitt innehav genom att investera kraftigt i lokaler byggda 1990 och senare.
Bilden visar ägarfördelning (i miljoner kvm) av lokaler med respektive värdeår: -1959, 1960-1979, 1980-1989, samt 1990-. Fördelningen visar ägandet hos privata och kommunala fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar under åren 2001, 2004 och 2007.
Till toppen av sidan
Värdeår bostäder efter ägandeform 2001-2007, miljoner kvm
Många bostäder med värdeår 1960-1979 har omvandlats främst från kommunala hyresrätter till bostadsrätter. Viss omvandling har även skett av hyresrätter med tidigare värdeår (1959 och tidigare). Störst investering i nyare bostäder (värdeår 1990 och senare) har bostadsrättsföreningar gjort.
Bilden visar ägarfördelning (i miljoner kvm) av bostäder med respektive värdeår: -1959, 1960-1979, 1980-1989, samt 1990-. Fördelningen visar ägandet hos privata och kommunala fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar under åren 2001, 2004 och 2007.
Till toppen av sidan
Källor
Statistiken bygger på Statistiska Centralbyråns statistik ur fastighetsregistret. Statistiken är en vidarebearbetning av Skatteverkets fastighetstaxeringsregister, som bygger på de allmänna och särskilda fastighetstaxeringarna. Fastighetsägarna Sverige har i sin tur gjort en specialbearbetning av materialet.
Kontakta gärna Sofie Roy-Norelid, sofie.roy-norelid@fastighetsagarna.se eller 08-613 57 21, om ni har frågor eller vill ha ytterligare information. Statistiken finns också nerbruten på kommunal nivå.
Till toppen av sidan
Definitioner
Värdeåret är det årtal som anses representativt för en byggnads ålder (vanligtvis nybyggnadsåret), men med beaktande av större om- och tillbyggnader.
Marknadsvärdet är beräknat utifrån det totala taxeringvärdet (markvärde + byggnadsvärde) multiplicerat med 1,33.
Ägarkategori/Ägare innebär deklarationsansvarig ägare. Privata fastighetsägare klassificeras efter totalt basvärde på deras fastighetsinnehav samt efter antal ägda taxeringsenheter.
I det bearbetade materialet delas fastighetsägarna in i följande kategorier:
1) PRIVATA FASTIGHETSFÖRETAG
a) enskilda näringsidkare
i) fysiska personer
ii) dödsbon
b) juridiska personer
i) börsnoterade företag,
ii) statliga aktiebolag,
iii) försäkringsbolag och pensionsfonder
iv) privatägda aktiebolag, hyresbolag
2) KOMMUNÄGDA BOSTADSFÖRETAG
3) BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR
Till toppen av sidan