Den nya fjärrvärmelagen, som infördes den 1 juli i år, innehåller tyvärr ingen prisprövning utan enbart en Fjärrvärmenämnd, vars uppgift begränsas till att medla mellan parter som inte är överens. Fjärrvärmenämnden ges inga förutsättningar att komma till rätta med monopolets prissättning och blir därmed helt tandlös.
I Sverige är fjärrvärme en utbredd uppvärmningsform jämfört med många andra länder. Mer än 75 procent av bostäderna i flerbostadshus och cirka 60 procent av lokalerna i Sverige värms med fjärrvärme. Fjärrvärme anses vara en effektiv och miljövänlig uppvärmningsform. Men för många fastighetsägare är fjärrvärme en stor källa till oro. Det gäller inte minst i dessa dagar då fjärrvärmeföretagen ska bestämma sina priser för nästa år.
Anledningen till oro är att fjärrvärmebranschen är den kanske mest utpräglade monopolmarknaden i landet. Det följer av att fjärrvärmeföretaget äger det lokala ledningsnät som används för distribution av fjärrvärmen till fastigheterna. Den enda konkurrens som är tänkbar, är från andra uppvärmningsformer, till exempel pelletseldning eller värmepump. På många orter är dessa alternativ inte genomförbara i praktiken. Ett byte av uppvärmningsform innebär en så stor ekonomisk investering att fjärrvärmeföretaget i realiteten har ett faktiskt monopol.
Många utredningar visar att både kommunägda och andra fjärrvärmeföretag utnyttjar sin monopolställning i prissättningen. Det framgår av de årliga Nils Holgersson-undersökningarna och av de statliga Energimarknadsinspektionens uttalanden. Några axplock:
- De senaste fem åren har fjärrvärmepriserna höjts med igenomsnitt 20 procent – mer än tre gånger inflationen.
- 30 fjärrvärmeföretag har höjt sina priser med mer än 30 procent och de flesta av dem har nu bland de högsta priserna i landet.
- De som har de högsta priserna ligger mer än dubbelt så högt som dem som har de lägsta priserna.
- I ca 40 procent av kommunerna ligger fjärrvärmepriset högre än priset för alternativ uppvärmning med pellets eller bergvärmepump. Till monopolbeteendet hör även en prissättning som innebär att minskad energiförbrukning leder till att den fasta delen av priset höjs.
Under flera år har vi tillsammans med andra organisationer försökt finna en frivillig lösning med Svensk Fjärrvärme utan att lyckas. Svensk Fjärrvärmes lansering av det s k REKO-systemet har inte heller kommit till rätta med företagens monopolprissättning.
Det är mot bakgrund av denna monopolmarknad som vi – tillsammans med Svensk Fjärrvärme – har efterlyst statliga insatser. Det gäller dels lagstiftning om s k tredjepartstillträde till befintliga fjärrvärmenät, dels någon form av skälig prövning av förekommande fjärrvärmepriser. Regeringen gick oss till mötes genom att lova en statlig utredning om tredjepartstillträdet. Bland annat hur en sådan ordning kan förenas med äganderätten samt under vilka förutsättningar ett tredjepartstillträde kan leda till en skäligare prissättning.
Uppvärmningskostnaden svarar för cirka 15 procent av bostadshyran. Det är en alldeles för stor andel av kostnaderna för att fastighetsägarna ska vara i händerna på en monopolist som kan höja priser hur som helst. Om inte regeringen är beredd att ta sitt ansvar, måste vi inom Fastighetsägarna allvarligt diskutera hur fastighetsägare ska komma från detta beroende och vilka andra uppvärmningsformer som kan utvecklas. I dagens läge är fjärrvärmen inte ett hållbart alternativ.
Per-Åke Eriksson, VD Fastighetsägarna Sverige